måndag 9 maj 2011

Does it just fade away? Will we ever know?

Ida fick jag en såndär härliiig känsla spirandes i kropp & knopp.. Allt endast för att himlen var blå, gräset ha börja grönska och de gav mej ett sånt lyckorus genom kroppen (: nåja, de ruset gick fort över, men den stunden he vara va hur skön som helst.. (:



Nu ska ja till världens finaste, vackraste o mest omtänksamma vän som finns, hon fyller 22 ida, (; Ja må du leva! Hurra hurra hurra, love you!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar